Koffeinfritt kaffe

Koffeinfritt kaffe

För många är koffeinkicken underbar, men för vissa andra bara ett obehag. Koffeinfritt kaffe är ett populärt alternativ för människor som inte tål eller gillar just den beståndsdelen av kaffe. På så sätt behöver ingen avstå från den härliga kaffenjutningen.

Det är ingen hemlighet att kaffe uppskattas och dricks inte bara för sin uppiggande effekt, utan också för sina olika härliga och intensiva aromer. Ibland vill man ha kaffe - men inte koffein. Särskilt för koffeinintoleranta personer, gravida kvinnor eller för den som vill ha en kopp kaffe innan läggdags är en koffeinfri espresso precis rätt. Men hur funkar det?

Koffeinfritt är faktiskt inte helt utan koffein

Nej, ingen tillgänglig metod kan faktiskt garantera ett koffeininnehåll på 0%. Beroende på land finns det därför riktlinjer för vad som får säljas som ett koffeinfritt kaffe. I de flesta länder ligger denna gräns på 0,1%. Arabicabönan innehåller naturligt mindre koffein än robustabönan. Därför används ofta arabicabönan för tillverkning av koffeinfri espresso eller koffeinfritt kaffe.

Forskare har också utvecklat genetiskt modifierade kaffeplantor som producerar helt koffeinfritt kaffe utan behov av efterbehandling. Men på grund av den strikta europeiska lagen mot genmodifierade plantor får dessa inte säljas. 

Hur uppfanns koffeinfritt kaffe?

Ludwig Roselius utvecklade 1903 en metod för att för första gången kunna producera koffeinfritt kaffe i kommersiella mängder. Han misstänkte att hans far, som var en stor kaffedrickare, hade dött av koffeinförgiftning vid ung ålder. För att undivka att fler dog, blötlade han råa kaffebönor i saltvatten och utvann koffeinet med hjälp av bensen. 

Resultatet var dock tyvärr farligare än vad koffeinet i kaffe någonsin kan vara, detta på grund av det cancerframkallande ämnet bensen. Men kaffet var mer eller mindre koffeinfritt och såldes som sådant i hela Europa. Även om liknande processer används idag, är det naturligtvis inte längre med bensen.

Schweiziska vattenprocessen

Att Ludwig Roselius var något riktigt på spåret, förstod ett schweiziskt företag som utvecklade en process för avkoffeinering med nästan enbart vatten och framför allt utan bensen. De oröstade kaffebönorna blötlades i varmt vatten tills dess att bönornas alla vattenlösliga beståndsdelar (som till exempel koffein) var i vattnet. Därefter passerar vattnet ett filter som plockar upp koffeinmolekylerna men låter de mindre molekylerna med smak passera med vattnet. Sedan blötläggs bönorna igen av vattnet som nu inte innehåller koffein, men däremot smak som absorberas tillbaka till bönorna.

Kemisk process

Framför allt Roselius bensen-metod lade grunden för den kemiska processen för avkoffeinering av kaffebönor. Då som nu utsätts de råa bönorna för ett kemiskt bad. Lösningsmedlen avlägsnar en stor del av koffeinet och därefter tvättas och torkas bönorna.

Istället för cancerframkallande bensen används idag extraktionsmedlen diklormetan och etylacetat. Men eftersom diklomerat nyligen också har misstänkts vara cancerframkallande löses koffein huvudsakligen med etylacetat, ett ämne som förekommer naturligt i en del växter.

Koldioxidprocessen

CO2 är den kemiska formeln för molekylen koldioxid som består av kol och syre. Gasen koldioxid är färglös, lättlöslig i vatten, icke brandfarlig, luktfri och giftfri. Tillsammans med kväve, syre och så kallade ädelgaser är den en naturlig beståndsdel i luften.

I koldioxidprocessen pressas koldioxid med extremt högt tryck mot och genom bönorna, som tidigare har mjukats upp med hett vatten. I processen tar koldioxiden med sig koffeinet - och den koffeinfria kaffebönan är klar. En fördel med denna process är att koffeinet kan återvinnas och återanvändas för medicinska ändamål som till exempel i koffeintabletter.

Dessa rosterier använder koldioxidprocessen för sin koffeinfria espresso: Kimbo Caffè, Lavazza, GEPA, Mokaflor, Nannini, Schreyögg.